Förstå neurologiska tillstånd

Demens innebär en progressiv (snabbt fortskridande) degenerering (försämring) av hjärnan och dess förmåga att fungera. Det är ett oerhört allvarligt tillstånd som förändrar personligheten och påverkar personens förmåga att sköta sitt vardagsliv. Demens förekommer främst hos äldre personer.

Personer med demens lider av försämrat minne, särskilt i samband med ny information. Först kan de lägga märke till saker, t.ex. att tappa bort sina nycklar oftare, men i takt med att sjukdomen fortskrider kan det hända att de inte längre  känner igen personer i sin egen familj. Även deras förmåga att göra bedömningar, att sköta sina sysslor och att planera saker, försämras. Personer med demens förlorar social kompetens och har ofta svårigheter att kontrollera sitt humör, med en tendens att bli irriterade eller upprörda. Symtomen framkommer och förvärras vanligtvis under ett antal år.

Det finns flera olika orsaker till demens. En av de vanligaste är Alzheimers sjukdom, kopplad till ansamling av onormalt ”amyloidplack” och ”tau-trassel” i hjärnan. Vissa andra typer av demens har också en onormal ansamling av tau-proteiner i hjärnan. Denna grupp kallas ”tauopatier”.

Personer som har demens kommer till slut att bli helt beroende av en vårdgivare. Det finns dock ett begränsat antal symptomatiska behandlingar som kan förbättra en persons funktion och livskvalitet, särskilt i ett tidigt skede av sjukdomen.

Få en bättre förståelse om Alzheimers sjukdom läs mer här

Epilepsi är en sjukdom i hjärnan där personer får ”anfall” - en plötslig ökning av elektrisk aktivitet i hjärnan. Under ett anfall kommer de flesta personer att uppleva förändringar i medvetandet och i hur de uppfattar saker, från att ”vara frånvarande” till att fullständigt förlora medvetandet. Fysiska symtom är vanliga, däribland svårigheter att prata, skakningar och krampryckningar. Vissa anfall kan ha lindrigare symtom och kan inledningsvis vara svåra att märka, medan andra är fullständigt invalidiserande. Beroende på vilken typ av anfall det är kan ett anfall vara från ett fåtal sekunder till flera minuter.

De finns många kända orsaker till anfall, t.ex. ärftliga sjukdomar och hjärnskador, även om orsaken i de flesta fall inte kan fastställas. Det finns även olika typer av epileptiska ”syndrom” – grupper med egenskaper som förekommer tillsammans. Lennox–Gastauts syndrom är en sällsynt men allvarlig typ av epilepsi som uppstår under barndomen. Anfallet får den drabbade att bli stel eller slapp och han eller hon kommer att behöva en livslång behandling. Dravets syndrom är en sällsynt, ärftlig typ av epilepsi som vanligtvis debuterar under det första levnadsåret. Anfall kan utlösas av feber eller till och med av en liten förändring av kroppstemperaturen.

Epilepsi är ett invalidiserande tillstånd som kan påverka en persons säkerhet samt förmågan att fungera på arbetsplatsen eller i skolan. Personer med epilepsi löper till exempel högre risk för att råka ut för en trafikolycka, och i de flesta fall borde de inte köra bil. Hos en del personer som har upprepade, svåra eller långvariga anfall kan epilepsi orsaka hjärnskador.

Få en bättre förståelse för Lennox–Gastaut syndrome läs mer här

Rörelsestörningar är förknippade med onormala och ofrivilliga rörelser. I allmänhet kan rörelsestörningar delas upp i sådana där den drabbade personen rör sig för mycket (t.ex. Tourettes syndrom eller Huntingtons sjukdom) och sådana där den drabbade personen rör sig i för liten omfattning (t.ex. Parkinsons sjukdom eller multipel systematrofi).

Tourettes syndrom är förknippat med ofrivilliga, repetitiva rörelser eller läten som kallas för ”tics” som uppstår under barndomen. Huntingtons sjukdom är en ärftlig, progressiv hjärnsjukdom som vanligtvis uppstår i medelåldern. Den orsakar ofrivilliga ryckiga kroppsrörelser, som kallas för ”chorea” (danssjuka), problem med tänkandet och minnet samt beteende- och personlighetsförändringar.

Parkinsons sjukdom är en långvarig och progressiv hjärnsjukdom som mestadels förekommer hos äldre personer. Den orsakar skakningar, långsamma rörelser, stelhet och balansproblem, liksom en lång rad symtom som inte är förknippade med rörelser (t.ex. smärta, problem med den psykiska hälsan och problem med tänkandet och minnet). Multipel systematrofi har rörelsesymtom som liknar dem som förekommer med Parkinsons sjukdom, men det är mer sällsynt, har ett snabbare förlopp, är svårare att diagnostisera och har färre behandlingsalternativ.

Rörelsestörningar innebär stigmatisering och kan hindra en persons förmåga att fungera i vardagen. Medan Tourettes syndrom kan förbättras med åldern, blir personer med progressiva hjärnsjukdomar till slut helt beroende av en vårdgivare.     

Få en bättre förståelse av Tourettes syndrom läs mer här and Parkinsons sjukdom läs mer här.

Smärta är en obehaglig känsla som kan uppstå akut (t.ex. efter blåmärken eller benbrott) eller kroniskt (t.ex. efter en ryggskada eller stroke). Ibland finns det ingen uppenbar orsak till smärta. Olika människor upplever smärta på olika sätt, och det finns också en känslomässig komponent, varigenom smärtan som känns ändras beroende på människans humör.

Medan akut smärta är kroppens sätt att varna oss om skador, har kronisk smärta ingen mening och uppstår på grund av en felaktig funktion i kroppens smärtsystem. Neuropatisk smärta är ett exempel på kronisk smärta, orsakad av skada på nervcellerna genom skada, gift eller som en följd av någon annan störning. Neuropatisk smärta kan vara oöverträffande och påverka en persons livskvalitet, humör, sömn, relationer och arbetsförmåga.

Huvudvärk är smärta som uppstår i huvudet. Huvudvärk är extremt vanligt och kan vara "primär", såsom migrän, spänningshuvudvärk och Hortons huvudvärk, eller "sekundär", vilket innebär att de är en följd av en annan störning. Migrän är associerad med stark huvudvärk som vanligtvis åtföljs av illamående och/eller känslighet för ljus och ljud. Under en migränhuvudvärk, som varar i timmar eller dagar, kan en person inte göra som vanligt i sitt dagliga liv. Spänningshuvudvärk är i allmänhet mildare och förknippas inte med illamående medan Hortons huvudvärk är en relativt sällsynt och extremt smärtsam typ av huvudvärk som vanligen känns runt en persons öga eller tempel.

Få en djupare förståelse för neuropatisk smärta här och migrän här

Personer med sömnstörningar har en otillfredsställande sömn, vare sig det gäller kvalitet, tidpunkter eller den mängd sömn de får. Till följd av detta känner de sig sömniga under dagen, lider av stress, har humörstörningar (t.ex. irritabilitet och överdrivna känslostämningar), och har svårigheter att genomföra vanliga dagliga aktiviteter, som t.ex. att vara produktiva på arbetsplatsen eller i skolan.

Det finns många sorters sömnstörningar varav vissa är relativt vanliga (t.ex. sömnlöshet, att man går i sömnen och andningsstörningar hos äldre personer), medan andra är ganska sällsynta (t.ex. narkolepsi). Sömnstörningar är ofta förknippade med depression, ångest och förändringar av en persons tankeförmåga. I många fall är sömnstörningar ett tecken på eller en följd av ett annat medicinskt tillstånd eller en annan psykisk sjukdom. Uttalad sömnighet på dagen är till exempel ett vanligt symtom på en degenerativ hjärnsjukdom som t.ex. Parkinsons eller Alzheimers sjukdom.

Narkolepsi är en särskilt bevärande sömnstörning. Personer med narkolepsi är uttalat sömniga under dagen och behöver regelbundet ta sig en tupplur. Många personer med denna störning kan även uppleva plötslig muskelsvaghet som kan få dem att ramla omkull. Narkolepsi påverkar inte bara arbetsprestationer och förhållanden. Även aktiviteter som t.ex. att köra bil blir mycket farligare.

Få en djupare förståelse för narkolepsi här.