Lundbeck Sverige

Du lämnar nu webbplatsen lundbeck.se. Vill du fortsätta?

Fortsätt till

Cancel

Borderline personlighetsstörning

Lär dig mer om borderline personlighetsstörning

Borderline personlighetsstörning är förknippat med ostabilt humör och beteende, vilket kan påverka en persons vardag avsevärt.

Borderlinel personlighetsstörning

Emotionell instabil personlighetsstörning är en typ av personlighetsstörning där den drabbade personen upplever perioder med intensivt, instabilt humör och beteende, och en förändrad ”självuppfattning”.1 Detta kan leda till impulsiva handlingar och problem i förhållanden till vänner och familj och påverka en persons förmåga att hantera vardagslivet.1,2

 

Emotionell instabil personlighetsstörning är ett allvarligt tillstånd, förknippat med självskadebeteende och självmordsförsök.2 Upp till en tiondel av personer som har tillståndet begår självmord.2

Fakta om borderline personlighetsstörning

Borderline personlighetsstörning är ett tillstånd där den drabbade personen upplever perioder med intensivt, instabilt humör och beteende, och en förändrad ”självuppfattning”. Sådana impulsiva och extrema beteenden kan leda till en funktionsnedsättning och belastning för både den drabbade och de närstående.

 

 

  • Upp till en tiondel av personer med borderline personlighetsstörning begår självmord. 1
  • Efter 10 år kommer 50 % av personerna med borderline personlighetsstörning att ha blivit återställda så att de kan fungera på ett arbete och bibehålla personliga relationer.5

Symtom

Personer med emotionell instabil personlighetsstörning är väldigt känsliga för förändringar i sin omgivning och kan reagera på dessa förändringar på ett starkt och orimligt sätt. De kan, till exempel, vara rädda för att bli övergivna av någon som står dem nära.2 Om någon de väntar på kommer fem minuter för sent kan deras känslor för den personen väldigt snabbt ändras från varma känslor till motvilja eller ilska.1,2 Detta speglar den extrema syn på världen som en person med emotionell instabil personlighetsstörning har där han eller hon ser saker och personer – däribland sig själv – som antingen alltigenom bra eller alltigenom dåliga.1,2

 

En person med emotionell instabil personlighetsstörning är ofta osäker på sig själv, ändrar plötsligt sina mål i livet och åsikter om sin karriär, sina värderingar, och sina vänner.2 Personen i fråga kan uppträda på ett impulsivt och ofta farligt sätt genom att t.ex. shoppa ohämmat, köra vårdslöst och missbruka droger.2 Han eller hon kan känna intensiv och orimlig ilska, eller känslor av tomhet, och självskadebeteende är vanligt.2 Personer med emotionell instabil personlighetsstörning kan även uppleva depression och ångest.1,2

Fakta om borderline personlighetsstörning

  • Uppskattningar av andelen personer som har borderline personlighetsstörning varierar från mindre än 1 % till omkring 6 %.1-3
  • Symtom på borderline personlighetsstörning visar sig för det mesta i tonåren.3

  •  Personer med borderline personlighetsstörning kan vara rädda för att bli övergivna, kan plötslig växla från varma känslor till intensiv och orimlig ilska och kan uppträda på ett impulsivt och ofta farligt sätt.1
  • I en studie hade 94 % av personerna med borderline personlighetsstörning även ett annat psykiskt tillstånd.4

Epidemiologi och sjukdomsbörda

Uppskattningar av andelen personer som har emotionell instabil personlighetsstörning varierar från mindre än 1 % till omkring 6 %.2-4 Emotionell instabil personlighetsstörning drabbar ungefär ett lika stort antal män som kvinnor, men förefaller vara mer invalidiserande hos kvinnor.3

 

Symtom på emotionell instabil personlighetsstörning visar sig för det mesta i tonåren.Sjukdomen är mest problematisk och skadlig hos unga vuxna och har en benägenhet att förbättras i takt med att personer blir äldre.2 Symtom kan finnas under en persons hela liv, men de flesta personer med emotionell instabil personlighetsstörning har stabilt arbete och stabila familjeliv när de når 30- och 40-årsåldern.2

 

Personer med emotionell instabil personlighetsstörning är känslomässigt och funktionellt funktionsnedsatta, vilket innebär en belastning för deras familjer.5 Humörsvängningar utgör en stressfaktor både för personen med sjukdomen och för de närstående, som i slutändan själva kan utveckla en psykisk sjukdom.1,5

Personer som oroar sig över att de – eller deras närstående – har symtom på borderline personlighetsstörning bör gå till sin läkare för att få hjälp och råd.

Diagnos och vård

Borderline personlighetsstörning diagnostiseras genom att en specialist inom psykisk sjukvård använder sig av intervjuer och diskussioner om symtom och sjukdomshistoria.1

 

Psykoterapi kan hjälpa personer med borderline personlighetsstörning genom att, till exempel, lära dem hur man interagerar med andra och att uttrycka sina tankar och känslor tydligare.1 Det kan även vara till hjälp för vårdgivare och familjemedlemmar till dem som är berörda att få terapi och vägledning om hur man bäst kan ta hand om en person med borderline personlighetsstörning.1 Det finns för närvarande inget botemedel. En studie har dock visat att 50 % av personer med borderline personlighetsstörning efter 10 år hade blivit återställda så att de kunde fungera på arbeten och bibehålla personliga relationer.6

  1. National Institute of Mental Health. Borderline personality disorder. NIH publication number QF 17-4928. Available from: https://www.nimh.nih.gov/health/publications/borderline-personality-disorder/index.shtml [accessed 30 September 2019].
  2. American Psychiatric Association. Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders. 5th ed. Arlington, VA: American Psychiatric Association; 2013.
  3. Grant BF, Chou SP, Goldstein RB, Huang B, Stinson FS, Saha TD, et al. Prevalence, correlates, disability, and comorbidity of DSM-IV borderline personality disorder: results from the Wave 2 National Epidemiologic Survey on Alcohol and Related Conditions. J Clin Psychiatry. 2008;69(4):533–545.
  4. National Institute for Health and Clinical Excellence. Borderline personality disorder: recognition and management. 2009. Available from: https://www.nice.org.uk/guidance/cg78/resources/borderline-personality-disorder-recognition-and-management-pdf-975635141317 [accessed 30 September 2019].
  5. Bailey RC, Grenyer BFS. Burden and support needs of carers of persons with borderline personality disorder: a systematic review. Harv Rev Psychiatry. 2013;21(5):248–258.
  6. Zanarini MC, Frankenburg FR, Reich DB, Fitzmaurice G. Time to attainment of recovery from borderline personality disorder and stability of recovery: a 10-year prospective follow-up study. Am J Psychiatry. 2010;167(6):663–667. 

1. National Institute of Mental Health. Borderline personality disorder. NIH publication number QF 17-4928. Available from: https://www.nimh.nih.gov/health/publications/borderline-personality-disorder/index.shtml [accessed 30 September 2019].
2. American Psychiatric Association. Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders. 5th ed. Arlington, VA: American Psychiatric Association; 2013.
3. Grant BF, Chou SP, Goldstein RB, Huang B, Stinson FS, Saha TD, et al. Prevalence, correlates, disability, and comorbidity of DSM-IV borderline personality disorder: results from the Wave 2 National Epidemiologic Survey on Alcohol and Related Conditions. J Clin Psychiatry. 2008;69(4):533–545.
4. National Institute for Health and Clinical Excellence. Borderline personality disorder: recognition and management. 2009. Available from: https://www.nice.org.uk/guidance/cg78/resources/borderline-personality-disorder-recognition-and-management-pdf-975635141317 [accessed 30 September 2019].

mer från lundbeck