Migrän är en vanlig sjukdom somger en kraftig och invalidiserande huvudvärk. Vissa personer har även symtom som kallas ”aura” – tillfälliga störningar av synen eller andra sinnen.

Personer med migrän beskriver ofta ”utlösande faktorer” som ökar sannolikheten för att de ska få ett migränanfall. Exempel på utlösande faktorer omfattar hormonella förändringar hos kvinnor (som t.ex. förändringar som förekommer under menscykeln), starkt ljus, sömnbrist, hunger eller uttorkning och stress. Migränanfall kan även uppstå utan någon uppenbar orsak.

Varje person kommer att uppleva migrän olika, och kanske kan hantera sina symtom själv, eller kanske måste få behandling.

Migrän utan aura – en måttlig till svår pulserande huvudvärk, oftast på ena sidan av huvudet (och vanligtvis mot huvudets framsida), som varar i minst ett par timmar och möjligen upp till tre dagar. Huvudvärken förvärras av normal aktivitet som t.ex. att promenera eller gå uppför trappor^1. En person med ett migränanfall kan känna sig illamående och kan vara oerhört känslig för ljus och ljud.¹

Migrän med aura – en huvudvärk som är förknippad med en rad synstörningar som t.ex. ljusblixtar, sicksackmönster eller skotom (nedsatt synuppfattning i en del av synfältet). ^1,3  Annars kan huvudvärken komma tillsammans med stickningar, krypningar eller domningar i en hand, i en arm eller i ansiktet.^1,3 Mer sällan är aura förknippat med talsvårigheter. Aura-symtomen kan vara från 5 minuter till en timme och börjar vanligtvis före huvudvärken.¹

Under timmarna (eller till och med dagarna) före och efter ett migränanfall kan en person ha symtom som t.ex. trötthet, koncentrationssvårigheter eller stel nacke.¹

Man anser att personer som har migränanfall mycket ofta, med huvudvärk under 15 eller fler dagar per månad och migränegenskaper under minst 8 av dessa dagar, har ”kronisk” migrän.¹

Runt om i världen lider 1,3 miljarder personer av migrän vilket gör migrän till en av världens vanligaste sjukdomar.⁶ Det är mest sannolikt att personer i åldersgruppen 35–39 år drabbas och det är ungefär dubbelt så troligt att kvinnor har sjukdomen än män.⁵ Ungefär 20 % av dem som lider av migrän har aura-symtom^.3

En världsomfattande undersökning som Världshälsoorganisationen (WHO) gjort fann att personer med migrän eller annan svår huvudvärk i genomsnitt missar 7 arbetsdagar eller dagar med aktiviteter per år på grund av sin sjukdom.⁶ Dessutom har personer med kronisk migrän mer än tre gånger så många dagar då de inte kan genomföra sina normala aktiviteter på samma sätt som de som får migränanfall mindre ofta.

Personer med migrän kan ha problem utöver sina migränanfall, som t.ex. energibrist och känslomässiga problem eller problem med sin psykiska hälsa.⁸

Migrän diagnostiseras på grundval av patientens sjukdomshistoria med huvudvärk (däribland hur ofta värken förekommer och om smärtan är måttlig till svår, ”pulserande” och på bara ena sidan av huvudet), ifall de har lagt märke till några utlösande faktorer och ifall de har upplevt andra fysiska symtom.³ Det är ofta till hjälp för personen att föra dagbok över tillfällen med huvudvärk för att hjälpa läkaren att ställa en korrekt diagnos.³

Livsstilsförändringar, t.ex. att äta på regelbundna tider och sova, kan vara till hjälp för att undvika utlösande faktorer och minska hur ofta migränanfallen förekommer.³ Läkemedel kan användas under ett anfall för att minska dess allvarlighetsgrad (akut behandling) och kontinuerligt för att minska sannolikheten för ett kommande anfall (förebyggande behandling).^3,9 I en 30 år lång studie av personer med migrän hade dock endast cirka 40 % någonsin rådfrågat en läkare, och endast cirka 60 % använt någon slags behandling.¹⁰

Det är viktigt att migrän behandlas grundligt eftersom överkonsumtion av läkemedel kan leda till ny huvudvärk eller förvärrad befintlig huvudvärk – detta kallas för en ”läkemedelsutlöst huvudvärk”.¹