Lundbeck Sverige

Du lämnar nu webbplatsen lundbeck.se. Vill du fortsätta?

Fortsätt till

Cancel

Migrän

Lär dig mer om migrän 

Ett migränanfall är en allvarlig form huvudvärk som vanligtvis uppstår tillsammans med andra symtom och som hindrar en person från att klara av det dagliga livet.

Vägen till bättre livskvalitet trots migrän och huvudvärk

Ett webbinarium om migrän och möjlighet att lyssna till patientföreträdare och experter när de delar med sig av sina erfarenheter, insikter och kunskap om diagnosen.

 

Ämnen som belyses:

  • Tillgängliga behandlingsalternativ.
  • Att känna sig trygg i vårdmötet.
  • Nationella riktlinjer för migränvård.
  • Framtidens migränvård.

Klicka på länken nedan för att se filmer från Netdoktors webinar Vägen till bättre livskvalitet trots migrän och huvudvärk. Här får du bland annat lära dig mer om migränens olika faser samt få tips från migränexperten själv.

Paneldeltagare: 

  • Mattias Linde, professor, medicinskt ansvarig, regional migränmottagning, Sahlgrenska universitetssjukhuset.
  • Anna Forsberg, professor i vårdvetenskap vid Lunds universitet och sjuksköterska på Skånes universitetssjukhus.
  • Ingela Nilsson Remahl, överläkare, patientflödesansvarig, Neurologiska kliniken, Karolinska universitetssjukhuset
  • Gustav Hadin, moderator och vice ordförande för Huvudvärksförbundet.
  • Besima Aho, moderator och publisher på Netdoktor

Alltommigrän.se - för dig som vill lära dig mer om migrän

Migrän är en neurologisk sjukdom. Denna sida är till dig som är drabbad, till era anhöriga och till dem som vill veta mer. Vi hoppas att ni kan lära er mer om sjukdomen, varför den drabbar vissa och inte andra. Varför vardagen kan bli så svår och bördan så tung. Men framför allt, vad som kan göras för att underlätta, förebygga och behandla migrän.


Migrän

Migrän är en vanlig sjukdom somger en kraftig och invalidiserande huvudvärk. Vissa personer har även symtom som kallas ”aura” – tillfälliga störningar av synen eller andra sinnen.

 

Personer med migrän beskriver ofta ”utlösande faktorer” som ökar sannolikheten för att de ska få ett migränanfall. Exempel på utlösande faktorer omfattar hormonella förändringar hos kvinnor (som t.ex. förändringar som förekommer under menscykeln), starkt ljus, sömnbrist, hunger eller uttorkning och stress. Migränanfall kan även uppstå utan någon uppenbar orsak.

Varje person kommer att uppleva migrän olika, och kanske kan hantera sina symtom själv, eller kanske måste få behandling.

Fakta om migrän

Ett migränanfall är en allvarlig form av huvudvärk som hindrar den drabbade från att klara av det dagliga livet. En del personer upplever även symtom som kallas ”aura” – tillfälliga störningar av synen eller andra sinnen, t.ex. att se ljusblixtar, ha skotom eller stickningar.1,2

  • Runt om i världen lider 1,3 miljarder personer av migrän.3
  • Migrän förekommer med största sannolikhet hos åldersgruppen 35–39 år.4
  • Migränhuvudvärk förvärras av normal aktivitet som t.ex. att promenera eller gå uppför trappor.1 En person med ett migränanfall kan känna sig illamående och kan vara oerhört känslig för ljus och ljud.1
  • Ungefär 20 % av personer med migrän har aura-symtom.2
  • Personer som har migrän missar i genomsnitt 7 arbetsdagar eller dagar med aktiviteter per år.5
  • Endastungefär 40 % av personer med migrän har rådfrågat en läkare.6

 

Symtom

Det finns två större undergrupper av migrän: utan aura och med aura.1

 

Migrän utan aura – en måttlig till svår pulserande huvudvärk, oftast på ena sidan av huvudet (och vanligtvis mot huvudets framsida), som varar i minst ett par timmar och möjligen upp till tre dagar. Huvudvärken förvärras av normal aktivitet som t.ex. att promenera eller gå uppför trappor1. En person med ett migränanfall kan känna sig illamående och kan vara oerhört känslig för ljus och ljud.1

 

Migrän med aura – en huvudvärk som är förknippad med en rad synstörningar som t.ex. ljusblixtar, sicksackmönster eller skotom (nedsatt synuppfattning i en del av synfältet). 1,3  Annars kan huvudvärken komma tillsammans med stickningar, krypningar eller domningar i en hand, i en arm eller i ansiktet.1,3 Mer sällan är aura förknippat med talsvårigheter. Aura-symtomen kan vara från 5 minuter till en timme och börjar vanligtvis före huvudvärken.1

 

Under timmarna (eller till och med dagarna) före och efter ett migränanfall kan en person ha symtom som t.ex. trötthet, koncentrationssvårigheter eller stel nacke.1

 

Man anser att personer som har migränanfall mycket ofta, med huvudvärk under 15 eller fler dagar per månad och migränegenskaper under minst 8 av dessa dagar, har ”kronisk” migrän.1

 

Epidemiologi och sjukdomsbörda

Runt om i världen lider 1,3 miljarder personer av migrän vilket gör migrän till en av världens vanligaste sjukdomar.6 Det är mest sannolikt att personer i åldersgruppen 35–39 år drabbas och det är ungefär dubbelt så troligt att kvinnor har sjukdomen än män.Ungefär 20 % av dem som lider av migrän har aura-symtom.3

 

En världsomfattande undersökning som Världshälsoorganisationen (WHO) gjort fann att personer med migrän eller annan svår huvudvärk i genomsnitt missar 7 arbetsdagar eller dagar med aktiviteter per år på grund av sin sjukdom.6 Dessutom har personer med kronisk migrän mer än tre gånger så många dagar då de inte kan genomföra sina normala aktiviteter på samma sätt som de som får migränanfall mindre ofta.

 

Personer med migrän kan ha problem utöver sina migränanfall, som t.ex. energibrist och känslomässiga problem eller problem med sin psykiska hälsa.8

1.3 miljarder

människor lider av migrän runt om i världen. 3

~ 20%

av männsikor med migrän har aura symptom.2

~ 40%

av männsikor med migrän har konsulterat en läkare.6

Personer som oroar sig över att de – eller deras närstående – har symtom på migrän bör gå till sin läkare för att få hjälp och råd. 

Diagnos och vård

Migrän diagnostiseras på grundval av patientens sjukdomshistoria med huvudvärk (däribland hur ofta värken förekommer och om smärtan är måttlig till svår, ”pulserande” och på bara ena sidan av huvudet), ifall de har lagt märke till några utlösande faktorer och ifall de har upplevt andra fysiska symtom.3 Det är ofta till hjälp för personen att föra dagbok över tillfällen med huvudvärk för att hjälpa läkaren att ställa en korrekt diagnos.3

 

Livsstilsförändringar, t.ex. att äta på regelbundna tider och sova, kan vara till hjälp för att undvika utlösande faktorer och minska hur ofta migränanfallen förekommer.3 Läkemedel kan användas under ett anfall för att minska dess allvarlighetsgrad (akut behandling) och kontinuerligt för att minska sannolikheten för ett kommande anfall (förebyggande behandling).3,9 I en 30 år lång studie av personer med migrän hade dock endast cirka 40 % någonsin rådfrågat en läkare, och endast cirka 60 % använt någon slags behandling.10

 

Det är viktigt att migrän behandlas grundligt eftersom överkonsumtion av läkemedel kan leda till ny huvudvärk eller förvärrad befintlig huvudvärk – detta kallas för en ”läkemedelsutlöst huvudvärk”.1

  1. Headache Classification Committee of the International Headache Society (IHS). The International Classification of Headache Disorders, 3rd edition. Cephalalgia. 2018;38(1):1–211.
  2. Pavlovic JM, Buse DC, Sollars CM, Haut S, Lipton RB. Trigger factors and premonitory features of migraine attacks: summary of studies. Headache. 2014;54(10):1670–1679.
  3. Weatherall MW. The diagnosis and treatment of chronic migraine. Ther Adv Chronic Dis. 2015;6(3):115–123.
  4. GBD 2017 Disease and Injury Incidence and Prevalence Collaborators. Global, regional, and national incidence, prevalence, and years lived with disability for 354 diseases and injuries for 195 countries and territories, 1990–2017: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2017. Lancet. 2018;392(10159):1789–1858
  5. GBD 2016 Headache Collaborators. Global, regional, and national burden of migraine and tension-type headache, 1990–2016: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2016. Lancet Neurol. 2018;17(11):954–976.
  6. Alonso J, Petukhova M, Vilagut G, Chatterji S, Heeringa S, Üstün TB, et al. Days out of role due to common physical and mental conditions: results from the WHO World Mental Health surveys. Mol Psychiatry. 2011;16(12):1234–1246.
  7. Adams AM, Serrano D, Buse DC, Reed ML, Marske V, Fanning KM, et al. The impact of chronic migraine: the Chronic Migraine Epidemiology and Outcomes (CaMEO) Study methods and baseline results. Cephalalgia. 2015;35(7):563–578
  8. Raggi A, Giovannetti AM, Quintas R, D’Amico D, Cieza A, Sabariego C, et al. A systematic review of the psychosocial difficulties relevant to patients with migraine. J Headache Pain. 2012;13(8):595–606.
  9. National Institute for Health and Care Excellence (NICE). Headaches in over 12s: diagnosis and management. Clinical guideline. 2012. Available from: http://nice.org.uk/guidance/cg150 [accessed 15 October 2019].
  10. Merikangas KR, Cui L, Richardson AK, Isler H, Khoromi S, Nakamura E, et al. Magnitude, impact, and stability of primary headache subtypes: 30 year prospective Swiss cohort study. BMJ. 2011;343:d5076.

  1. Headache Classification Committee of the International Headache Society (IHS). The International Classification of Headache Disorders, 3rd edition. Cephalalgia. 2018;38(1):1–211.
  2. Weatherall MW. The diagnosis and treatment of chronic migraine. Ther Adv Chronic Dis. 2015;6(3):115–123.
  3. GBD 2017 Disease and Injury Incidence and Prevalence Collaborators. Global, regional, and national incidence, prevalence, and years lived with disability for 354 diseases and injuries for 195 countries and territories, 1990–2017: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2017. Lancet. 2018;392(10159):1789–1858.
  4. GBD 2016 Headache Collaborators. Global, regional, and national burden of migraine and tension-type headache, 1990–2016: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2016. Lancet Neurol. 2018;17(11):954–976. 
  5. Alonso J, Petukhova M, Vilagut G, Chatterji S, Heeringa S, Üstün TB, et al. Days out of role due to common physical and mental conditions: results from the WHO World Mental Health surveys. Mol Psychiatry. 2011;16(12):1234–1246.
  6. Merikangas KR, Cui L, Richardson AK, Isler H, Khoromi S, Nakamura E, et al. Magnitude, impact, and stability of primary headache subtypes: 30 year prospective Swiss cohort study. BMJ. 2011;343:d5076.

mer från lundbeck