Lundbeck Sverige

Du lämnar nu webbplatsen lundbeck.se. Vill du fortsätta?

Fortsätt till

Cancel

Alkoholberoende

Lär dig mer om alkoholberoende

Alkoholberoende är förknippat med ett omåttligt och okontrollerat drickande som i hög grad påverkar en persons förmåga att genomföra sina vanliga sysslor på arbetsplatsen och i hemmet. Det kan få allvarliga konsekvenser för personens hälsa totalt sett.

Alkoholberoende

Personer med alkoholberoende konsumerar stora mängder alkohol, vilket påverkar hur de beter sig och kan orsaka allvarliga konsekvenser för hälsan.Personer med detta beroende är ofta medvetna om den skada den orsakar, men tycker ändå att det är svårt att minska på sitt drickande.1

 

Långvarig exponering för alkohol antas orsaka förändringar i de kretsar i hjärnan som omfattar belöning, motivation och självkontroll, som ökar en persons drift att konsumera alkohol.2 En person med alkoholberoende kan inte länge känna av välbehagskänslorna från drickandet men känner ändå detta sug efter alkohol.3 Personer dricker därför för att undvika de effekter som är förknippade med abstinensbesvär från alkohol (”negativ förstärkning”), snarare än för att känna välbehag (”positiv förstärkning”).3

Fakta om alkoholberoende

Alkoholberoende är förknippat med omåttligt och okontrollerat drickande som avsevärt påverkar en persons förmåga att genomföra sina vanliga aktiviteter på arbetsplatsen och i hemmet, och som kan ha allvarliga konsekvenser för personens hälsa totalt sett. Belastningen för närstående, sjukvården och samhället i stort kan vara avsevärd.

  • Endast cirka en femtedel av dem med alkoholberoende kommer att söka behandling.2,5  
  • En person med alkoholberoende kommer vanligtvis att vilja minska sitt drickande, men kan inte göra det på grund av sug- och abstinenssymtom som t.ex. att känna sig illamående eller ängslig.3

Symtom 

De huvudsakliga tecknen på alkoholberoende är att en person dricker stora mängder alkohol, under längre perioder än avsett, och att detta har en betydande inverkan på hans eller hennes förmåga att utföra sina vanliga dagliga sysslor.1 En person med alkoholberoende vill vanligtvis minska sitt drickande, men kan inte göra det på grund av  sug- och abstinenssymtom, t.ex. illamående eller ångest.1

 

En persons drickande kan få honom eller henne att försumma sitt ansvar i hemmet, t.ex. att ta hand om barn eller göra hushållssysslor, och missa arbetsdagar.1 Han eller hon kan fortsätta dricka alkohol även när det utsätter honom eller henne eller andra för fara, till exempel genom att köra bil eller använda maskiner när han eller hon är alkoholpåverkad.1

 

Fysiska symtom på alkoholberoende kan vara t. ex skakningar, svårigheter att gå och svårigheter att sova.1 Svårt alkoholberoende är förknippat med en större andel självmordstankar och självmordsförsök.1

107 miljoner

personer runt om i världen lider av alkoholberoende. 1

26 år

är den genomsnittliga åldern vid missbrukets debut.2

Epidemiologi och sjukdomsbörda

Runt om i världen lider 107 miljoner personer av alkoholbeoende.Alkoholkonsumtionen varierar beroende på religiösa och kulturella inställningar, och har en benägenhet att vara större i höginkomstländer.5 Alkoholberoende utvecklas i allmänhet hos personer i 20- och 30-årsåldern, även om drabbade personer vanligtvis börjar dricka för mycket i mitten av tonåren.1,6 Sannolikheten för att män drabbas av alkoholberoende är dubbelt så stor som för kvinnor.6
Alkoholkonsumtion är den orsakande faktorn för mer än 200 sjukdomar och skador, däribland psykiska och beteendemässiga störningar, skrumplever, cancer och kardiovaskulär sjukdom.7 I en multinationell undersökning hade 77 % av personerna med alkoholberoende minst ett samtidigt sjukdomstillstånd.8


Alkoholkonsumtion utgör den sjunde största risken för tidig död och funktionsnedsättning i världen och står för 2,2 % av alla dödsfall hos kvinnor och 6,8 % av alla dödsfall hos män.5 Bland personer som är 15-49 år gamla är alkoholkonsumtion den främsta riskfaktorn för tidig död och står för 3,8 % av dödsfallen hos kvinnor och 12,2 % av dödsfallen hos män.5 Många av dessa dödsfall är från skador förknippade med trafikolyckor och våld.7


En världsomfattande undersökning som Världshälsoorganisationen (WHO) gjort fann att personer med alkoholberoende i genomsnitt missar två extra arbetsdagar eller dagar med aktiviteter per år.9 Sjukdomen påverkar en persons psykiska hälsa, känslor och förhållanden till livskamrater, familj och arbetskamrater.6

Fakta om alkoholberoende

  • Alkoholkonsumtion utgör den sjunde största riskfaktorn för tidig död och funktionsnedsättning världen över.4

  • Bland personer i 15–49 års ålder står alkohol för 3,8 % av dödsfallen hos kvinnor och 12,2 % av dödsfallen hos män.4
Personer som oroar sig över att de – eller deras närstående – har symtom på alkoholberoende bör gå till sin läkare för att få hjälp och råd.

Diagnos och vård

Alkoholberoende kan diagnostiseras efter diskussion med en läkare om en persons vanor och beteenden avseende alkohol, samt genom att titta på eventuella fysiska symtom.1

 

En viktig del av behandlingen av alkoholberoende är att sätta ett behandlingsmål som kan innefatta avhållsamhet eller minskning. Samtidigt som avhållsamhet ger de största hälsofördelarna, är många personer motvilliga till eller oförmögna att sluta dricka helt, och möjligheten att minska på alkoholkonsumtionen kan vara ett alternativ för att minska de skador som är förknippade med alkoholkonsumtion.10

 

Alkoholberoende är den mest underbehandlade psykiska störningen (dvs. andel patienter som inte behandlas). Endast en femtedel av dem med alkoholberoende söker behandling.6,11 Många personer undviker behandling därför att de känner av den stigmatisering som omger sjukdomen.12 Stödgrupper är en viktig del av behandlingen av alkoholberoende, både för de drabbade och för deras närstående. Av dem som får behandling tillfrisknar många på lång sikt.13

  1. American Psychiatric Association. Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders. 5th ed. Arlington, VA: American Psychiatric Association; 2013.
  2. Volkow ND, Fowler JS, Wang GJ. The addicted human brain viewed in the light of imaging studies: brain circuits and treatment strategies. Neuropharmacology. 2004;47(Suppl 1):3–13.
  3. Gilpin NW, Koob GF. Neurobiology of alcohol dependence. Alcohol Res Health. 2008;31(3):185–195.
  4. GBD 2017 Disease and Injury Incidence and Prevalence Collaborators. Global, regional, and national incidence, prevalence, and years lived with disability for 354 diseases and injuries for 195 countries and territories, 1990–2017: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2017. Lancet. 2018;392(10159):1789–1858.
  5. GBD 2016 Alcohol Collaborators. Alcohol use and burden for 195 countries and territories, 1990–2016: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2016. Lancet. 2018;392(10152):1015–1035.
  6. Grant BF, Goldstein RB, Saha TD, Chou SP, Jung J, Zhang H, et al. Epidemiology of DSM-5 alcohol use disorder: results from the National Epidemiologic Survey on Alcohol and Related Conditions III. JAMA Psychiatry. 2015;72(8):757–766.
  7. World Health Organization. Alcohol fact sheet. 2018. Available from: https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/alcohol [accessed 26 September 2019].
  8. Odlaug BL, Gual A, DeCourcy J, Perry R, Pike J, Heron L, Rehm J. Alcohol dependence, co-occurring conditions and attributable burden. Alcohol Alcohol. 2016;51(2):201–209.
  9. Alonso J, Petukhova M, Vilagut G, Chatterji S, Heeringa S, Üstün TB, et al. Days out of role due to common physical and mental conditions: results from the WHO World Mental Health surveys. Mol Psychiatry. 2011;16(12):1234–1246.
  10. Ambrogne JA. Reduced-risk drinking as a treatment goal: what clinicians need to know. J Subst Abuse Treat. 2002;22(1):45–53.
  11. Kohn R, Saxena S, Levav I, Saraceno B. The treatment gap in mental health care. Bull World Health Organ. 2004;82(11):858–866.
  12. Keyes KM, Hatzenbuehler ML, McLaughlin KA, Link B, Olfson M, Grant BF, Hasin D. Stigma and treatment for alcohol disorders in the United States. Am J Epidemiol. 2010;172(12):1364–1372.
  13. Dawson DA, Grant BF, Stinson FS, Chou PS, Huang B, Ruan WJ. Recovery from DSM-IV alcohol dependence: United States, 2001–2002. Addiction. 2005;100(3):281–292.

  1. GBD 2017 Disease and Injury Incidence and Prevalence Collaborators. Global, regional, and national incidence, prevalence, and years lived with disability for 354 diseases and injuries for 195 countries and territories, 1990–2017: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2017. Lancet. 2018;392(10159):1789–1858.
  2. Grant BF, Goldstein RB, Saha TD, Chou SP, Jung J, Zhang H, et al. Epidemiology of DSM-5 alcohol use disorder: results from the National Epidemiologic Survey on Alcohol and Related Conditions III. JAMA Psychiatry. 2015;72(8):757–766.
  3. American Psychiatric Association. Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders. 5th ed. Arlington, VA: American Psychiatric Association; 2013.
  4. GBD 2016 Alcohol Collaborators. Alcohol use and burden for 195 countries and territories, 1990–2016: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2016. Lancet. 2018;392(10152):1015-1035.

Mer från lundbeck

Vårt engagemang

Vår mångsidiga patientstrategi heter Progress in Mind.

Forskning och utveckling

FoU av nya och förbättrade behandlingar är kärnan i allt vi gör.

Hållbarhet

Genom vår starka strategi fortsätter vi på Lundbeck att arbeta för hållbarhet.